LEIDI, den 7-åriga flickan som kontaminerades av Cecium 137 och var det första dödsoffret i den radioaktiva olyckan i Goiania 1987. Tre fattiga sophämtare hittade en tung cylinder som blivit kvarlämnad i rivningsmassorna när ett nytt sjukhus byggdes i miljonstaden Goiania i Brasiliens högland. Nära huvudstaden Brasilia. De slog sönder den tunga blykapseln på Koboltkanonen som tidigare hade använts att bestråla cancer med. Ut kom Cecium 137 med en livslängd på 310 år. Luktar inte, smakar inte men ger ett blåaktigt ljus. Folk trodde det var magiskt, Leidi åt t o m av det. Och blodet kokade på henne.
Ca 5000 kontaminerades. Officiellt finns 600 offer. Många har dött av cancer och leukemi. Offren diskrimineras och får nästan ingen hjälp alls av staten. De ansvariga för olyckan, t ex Siemens som borde hämtat tillbaka kapseln när den var uttjänt har inte sakförts. Leidis pappa Ivan dog för några månader sedan i sviterna efter olyckan.En outredd skandal är att de soldater och räddningsarbetare som beordrades riva kvarter efter kvarter och slutförvara det radioaktiva utanför staden, många har dött eftersom de inte hade adekvata skydd och utbildningar. Detta hemlighålls. Filmen JAG HAR CECIUM I BLODET OCH ÄR RÄDD har visats tre ggr i svensk tv. Nu ska en uppföljning 15 år efter olyckan visas på biografen Roxy i Örebro den 1 mars.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar